Till månen och tillbaka <3

2014-02-27 21:26:32 Vardagligt
» Kommentarer(0) «







Bilder från idag när vi var på Kyrkans barntimmar. 

På flyget

2014-02-24 08:44:36 Vardagligt
» Kommentarer(0) «


Två timmar sömn inatt och tidig uppstigning för att åka till Arlanda. Nu sitter vi på planet och ska strax lyfta. Hoppas på en smidig lyftning och oskumpig resa, flygrädd som jag är.. 





Stockholm

2014-02-22 21:01:19 Vardagligt
» Kommentarer(0) «


Vi blev skjutsade till Kallax igår, barnen följde med och Lova hann tråkigt nog somna på vägen dit så jag fick inte säga hejdå till henne ordentligt. Leon vinkade hejdå iaf och sa "jag vill också åka flygplan, nästa gång kan jag följa med" 

Flygresan gick bra men jag var lite rädd under starten och innan vi nått höjd. När vi kommit fram till Victors syster överraskades jag med skumpa, Victor hade bett henne köpa det innan vi kom. Vi hade nämligen månadsdag igår :)

Senare på kvällen gick vi till Monks en sväng och tog en öl. Vi somnade gott på den uppblåsbara madrassen sen!

Idag har vi knatat runt på stan, ätit supergod sushi och även träffat en barndomskompis till Victor. När vi kom hem dukades det upp med parmaskinka, olika salamis och tryffelpecorino. Nu är vi på g ut igen för middag och någon öl på Jensens.





Lilla Lova

2014-02-21 11:54:46 Vardagligt
» Kommentarer(0) «


Lova blev ledsen imorse när jag lämnade henne. Hon vinkade till mig och Leon genom fönstret och grät samtidigt. Lilla vännen.. 
De ringde precis från dagis och sa att hon varit ledsen till och från sedan vi gick, att hon sover nu men att vi kan komma tillbaka vid 13 så vi är där när hon vaknar. 

Det känns i mammahjärtat när man vet att ens lilla är ledsen och frågar efter mig. Samtidigt vet jag att det inte finns några alternativ, skolstarten närmar sig och jag kan inte skjuta på det mer. Jag hoppas det ger med sig när hon fått vänja sig mer. Igår hade hon också varit ledsen på förmiddagen men varit gladare efter hon fått sova. Men jag förstår att det är en omställning för henne, hon hänger ju med mig mest hela tiden i vanliga fall. 

Vi åker ju till Stockholm ikväll och jag träffar inte barnen förrän på måndag eftermiddag. Det tar emot lite extra nu när Lova redan får stå ut med att vara ifrån mig.. Å andra sidan kommer hon vara med Leon och Victors mamma, hemma hos oss, där hon är trygg. Jag ska försöka se förbi mitt dåliga samvete och njuta av helgen. Vi får mysa lite extra nu under dagen! 




Stockholm

2014-02-21 11:48:00 Vardagligt
» Kommentarer(1) «


Ikväll åker jag och Victor till Stockholm för att spendera helgen där. I julklapp gav jag honom biljetter till Michael Bublé som har konsert i Globen på söndag. Vi kommer att bo hemma hos Victors syster och det ska bli riktigt mysigt att få en hel helg för oss själva.
 
I november förra året var vi ju också i Stockholm över en helg och såg Bruno Mars. Den helgen var supermysig så förhoppningarna på att denna helg blir minst lika mysig är ganska stora. Bara att få sova ostört, äta middag ostört, rå om varandra utan att behöva dela upp sig, ja ni hajar. Det blir ju inte mycket sånt till vardags så det är verkligen guld värt. När man får hinna sakna barnen ordentligt är det så roligt att komma hem igen och förhoppningsvis med ny energi.
 
Bilder från när vi var i Sthlm i november
 
 

Tillbaka, igen.

2014-02-20 22:03:10 Vardagligt
» Kommentarer(4) «


Det är 9 månader sedan jag skrev senast. Sist jag skrev hade vi magsjukan på besök, förra veckan var den och hälsade på igen. Jag saknar att blogga och har tänkt börja igen, men av olika orsaker har det inte blivit av. Men nu har jag bestämt mig, det är så roligt att kunna kolla tillbaka på barnens utveckling och ha allt organiserat.

Vad har hänt sedan sist? En hel del. Några av er som följt oss i bloggen tidigare följer säkert oss på Instagram, så ni har nog någorlunda koll. För 9 månader sedan trodde jag inte att jag under sommaren skulle träffa någon som fick mig att öppna mitt hjärta igen. Men det gjorde jag och är otroligt glad för det! Jag har lärt känna min älskade Victor och han är en stor del i mitt och barnens liv. Lova knöt sig till honom nästan på en gång, och nu är han en självklar person för henne. Leon var lite mer svårflörtad men nu räknar även han med Victor i allt vi pratar om och allt vi ska göra.
Jag älskar att se hur glada barnen blir när Victor kommer hit. Och att få se och höra hur mycket Victor uppskattar barnen är också svårslaget. Vi fick det bästa och jag är så glad för att det blev precis såhär, jag skulle inte byta det mot något.
 
Leon har utvecklat sitt tal något enormt, i somras tyckte jag att han pratade mycket men det är inget mot för nu. Han pratar non-stop och kan göra sig förstådd med det mesta.
Även Lova har på senaste börjat prata mer och använda sig av ord, jag fascineras varje gång hon säger något som jag kan förstå, annat än "mamma" och "nej". Hon har börjat testa gränserna och är ett riktigt busfrö, precis som Leon. Han lär henne det mesta, på gott och ont. Allt Leon gör vill Lova också göra, en riktig följeslagare!
 
För två veckor sedan började Lovas inskolning på dagis. Men magsjukan kom ju lagom när vi just påbörjat, så därför fick vi en veckas avbrott och började om igen i måndags. Hon är ju bekant med miljön eftersom hon alltid är med när vi hämtar och lämnar Leon, så helt nytt för henne är det inte. Hon verkar trivas bra och är väldigt intresserad av de andra barnen.
Igår lämnade jag henne där för första gången och det hade gått bra hela dagen, 9-14. Även idag lämnade jag henne, hon hade varit lite ledsen på förmiddagen men efter vilan var hon på bättre humör. Det känns lite overkligt faktiskt att hon börjar bli så stor och att föräldraledigheten är väldigt nära slutet.
 
Den 10e mars börjar jag plugga på Vuxenutbildningen och from då kommer barnen börja heltid (mer eller mindre) på dagis. Leon har ju varit 15 timmars-barn i snart ett år, så även för honom kommer det bli lite omställning. Det är lite som att dom riktiga utmaningarna börjar nu, när man ska få vardagen att gå ihop samtidigt som man ska hinna med heltidsstudier. Nu har jag varit hemma väldigt länge, och även fast man "bara går hemma" så är det många saker man känner är svåra att få gjorda och man har svårt att hinna med. Nu blir det desto mer pusslande och definitivt mer ansträngning från min sida. Skolan är något jag skjutit på, länge, och något jag verkligen vill få överstökat. Efter att ha kastat bort flera tidigare chanser så känner jag att jag nu har något jag måste bevisa för mig själv, att jag klarar det här och att jag inte bara kan ge upp för att jag tycker att det är jobbigt. Men mest känns det faktiskt skönt att få göra något, komma hemifrån lite och veta att man gör något som ger något. Jag har stöd runtom mig och motivationen börjar återinfinna sig.
 
Jag hoppas att ni som följt oss förut ska hitta tillbaka! :)