Vecka 10
08:38:00 
Gravid med Leon - Vecka för vecka ♥ » Kommentarer(1) «
(9+0)
Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.
Alla kvinnor som fyller 35 år innan barnet föds erbjuds ett så kallat KUB-test, men även yngre kvinnor kan göra det vid särskilda omständigheter. KUB-testet används för att beräkna sannolikheten för att du väntar ett barn med Downs syndrom. KUB-testet består av en ultraljudsundersökning där man mäter nackuppklarningen (NUPP) hos fostret, samt ett blodprov som tas minst fyra dagar före ultraljudet.
Om testet visar på riskfaktorer kan man gå vidare med ett fostervattensprov eller moderkaksprov. Dessa provtagningar är dock inte riskfria, utan kan innebära en ökad risk för missfall.
Embryot: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.
Egna tankar: Vecka 10, det låter stort i mina öron. Det känns bra, tvåsiffrigt. Två veckor kvar till vecka tolv och om en och en halv vecka ska jag på inskrivningen. Jag har inte lika mycket dåliga tankar längre, trots att symptomen knappt är märkbara. Jag har bestämt mig för att nu väntar jag barn, jag och Christoffer ska bli föräldrar i juni! Veckorna kunde dock få gå liiite snabbare ^^
Jag tog en liten bild på det lilla jag kallar kula, sen att det är svullna tarmar och lite för mycket godis struntar jag i :)
sv: okej va kul, d börjar närma sig inskrivningen är rätt kul el d är då man egentligen fattar att jaa det är på riktigt. (om man inte gjort ultraljud innan). ,för d är lite då man sen förstår att d ligger en bebis i sin mage.
Nu har jag juh sett bebisen o liksom sett att jaa d verkligen är en bebis i min mage, men med sonen gjorde jag första ul i v19 hade ingen mage o kände liksom vafan har jag en bebis verkligen men d hade jag hehe =)
Jag känner igen d där svullen mage, hade jätte svullen vid v 10 nått o blev livrädd att herregud kommer jag få värsta magen nu el men d sjönk lite faktikst nu är den inte så himla hård o svullen som då, men du mår bra o sånt el ? du kan iaf äta godis läser jag d kan inte jag o är sjukt sugen =(
