2010-10-21 18:54:45 Vardagligt
» Kommentarer(1) «


Idag pratade jag med skolsköterskan, kände att jag behövde prata med någon. Eftersom att jag är väldigt illamående till och från så påverkar det min skolgång, i tisdags t ex kunde jag knappt röra mig och var tvungen att sjukanmäla mig. Eftersom att hon har fullständig tystnadsplikt så kändes det jättebra att prata med henne och hon var verkligen hur snäll och trevlig som helst. Hon sa att om jag känner att jag inte klarar av att gå till skolan pga illamående så behöver jag bara sjukanmäla mig, och frågar någon varför jag är bora mycket (om jag nu är det) så kommer hon säga att det finns en anledning som hon inte kan berätta just nu.

Det är inte förrän jag har lyckats berätta för mina föräldrar som jag tänker berätta för lärarna på skolan. Och jag vet verkligen inte hur eller när jag ska berätta för mina föräldrar, jag är så rädd för deras reaktion, och jag vet att den inte kommer att vara positiv från båda håll. Jag skulle iallafall få fortsätta prata med skolsköterskan om jag ville, och det uppskattar jag jättemycket. Jag önskar nästan att det var hon som var min barnmorska för hon var så förstående och snäll.

Hon sa också att sedan när jag berättat, och vill gå ut med det på riktigt, så skulle hon fixa så att jag får prata med en studievägledare på skolan så vi kan börja planera hur jag ska göra med skolan sedan. Jag uppskattar all hjälp jag får utav henne, och hon sa att hon kände sig hedrad att jag gav henne förtroende och gick till henne för att prata om det här. Just nu känns det som att allt kommer att lösa sig inom sin tid :)

Frågan är bara, hur berättar man för sina föräldrar att deras snart 18åriga dotter ska få barn?