Då var dagen man väntat på i flera månader här, 18 juni! Bebis trivs i magen som fisken i vattnet, imorgon går jag in i vecka 41. Det hurrar jag faktiskt inte över, för nu vill jag träffa bebisen. Men jag räknar med att jag får vänta i minst en vecka till, 10 dagar gissar jag på. Men jag tänker faktiskt inte gnälla, nu har jag nått det näst största målet i graviditeten och det handlar bara om dagar innan jag når det absolut största. Snart, väldigt snart, blir jag och Christoffer föräldrar och det känns så jävla mäktigt. Blir tårögd bara jag tänker på det, hormonfylld som jag är.